Studiebesök Snickeri som gör möllevingar. 2016-02-22.

Antal deltagare:3

Ingemars Bygg, alldeles öster om Tomelilla. Fjärde generationen som lärt sig restaurera och bygga möllevingar. Sonen just utexaminerad snickare och har redan hunnit med att restaurera 3-4 möllor.

Bägge är egna företagare. Förutom möllevingar och restaurering av möllor, göra om möllor till bostäder, har Ingemar jobb som byggnadssnickare.

Varje plats har sin tradition. Man vill inte ändra träslag, dimensioner, mått och vinklar. Träslaget är ofta lärk, men påbjuder traditionen på plats till exempel furu, får Ingemar ge sig. Måtten tas från en anrik skiss, eller så mäter man på plats. Familjen ute, står under ett tak och snickrar. Möllevingarna ligger ute två år ute under tak för att torka. Möllevingar kan kosta en halv miljon. Det har hänt att kommunen ändrat sig under tillverkningen, och dragit sig ur, då delsummorna skulle betalas, men det uppsågade virket passade lyckligtvis en annan mölla.

Efter en skiss slår man upp mått och ritar efter ett spänt snöre. Man borrar och gör hålen avlånga med stämjärn.

Frågan ställdes, varför vingspetsarna alltid har negativ vinkel, vilket gör att de borde rotera åt fel håll, men förklaringen var att dels vrids vingen mer rätt av vinden, dels ger den skålformade vingen möjlighet att "fånga vinden". (Anm se beräkningar nederst)

Ingemars Bygg har ingen svarv. Är det svarvarbete, anlitas ett annat snickeri. Ett exempel är att en ekstock på 60 gånger 60 cm, 6 meter lång, skulle fraktas ur skogen. Förr gjordes det med hästar, men i dag görs det med lastare, som har svårt att komma in i skogen och lyfta.

Efter två års torkning tas 2 cm av, varvid det sågas eller svarvas till mått.

Vingarna som är färdiga och ligger ute på bilderna ska till Krageholms mölla.

Tack för ett intressant besök!

Text: Stefan Jeppsson, Björn Loodberg, Bo Hellberg

Bilder: Stefan.

Beräkningar: Björn och Bo.

Vi pratade lite om vilken effekt man kan få ut av vingarna.

Tändkulemotorerna brukade vara mellan 15 och 40 hästkrafter vilket jag tolkar som att vingarna nog gav i området 15-20hk. Jag har även hört att vingarna skulle ge 75hk vilket jag tycker verkar vara alldeles för mycket.

Jag tror att man hade fulla segel upp till 12 m/s därefter fick segelytan revas (reduceras). Hastigheten på vingarna uppskattar jag till 8-10 varv per minut.
Vad kan man teoretiskt, som mest, få ut ur vingar med diametern knappt 20meter?

Vingbredden bör nog snarare vara 1,2m för häckverket (rutnätet) + 35cm vingbalk utan skevning + 40 cm stormbräda.
Innersta 2 metrarna av radien bidrar inte till att fånga vinden (häckverk och stormbrädor går inte ända in till centrum)
Idealvind är nog de 12 m/s eftersom det är upp till denna styrkan man hade fulla segel.

Ser med spänning fram mot beräkningsresultatet.

Möllan som jag är aktiv och maler mjöl på är: Länk Länk


Hälsningar
Björn

Hej

Här kommer ett första utkast på vinggeometrin. Förklaringen till skränkningen ytterst, att den skulle fånga vinden, köpte jag aldrig.
Du får gärna titta på ingående beräkningar, men det enda du egentligen behöver bekymra dig om är indata till vänster o diagram till höger.

Ytteränden bromsar INTE utan det är hela tiden positiv lutning på vinden relativt häckverket.

Bilden (länk nedan) är ritad i vad jag brukar kalla egyptisk projektion. Vingbalken motsvaras av Y axeln och sedan har jag kapat häckverket på varje meter samt vridit det 90 grader, för att man lätt skall kunna se skränkningen.
Länk

Bo